Skip to content →

I de nationella provens tidevarv

Kaffé! Check. Bra musik! Check. Facit! Check. Då kör vi. Få lärare har väl missat att det är den tiden på året nu. Nationella prov-tiden. I år avlöser de olika proven varandra tätare än någonsin. Idag var det läsförståelse-delen som klarades av och tappert läsande elever arbetade sig igenom texter om mer eller mindre moderna dödssynder. Så nu sitter jag här med provhögar, kaffe och vetskapen om att jag har många timmars rättning framför mig. Vilket inte alls behöver ses som något negativt.

Man möts av många funderingar kring de nationella proven, såväl i personalrummet som i klassrummet. Frågor som kanske kan vara värda att fundera lite kring. Varför ligger proven senare i år till exempel? Enligt Skolverket för att det står att de ska genomföras i slutet av årskursen. En rimlig tanke men samtidigt innebär det att eleverna får ett väldigt intensivt provskrivande, vilket kan tänkas leda till en viss mättnad. På skolverkets hemsida kan man läsa att proven inte ska ligga för tätt men ändå så pass sent att de ska kunna användas som underlag för betygssättning. Vilket leder mig in på min andra fråga. En fråga som mina elever ofta ställer. Är betyget på de nationella provet samma som mitt slutbetyg? Svaret är nej. Det nationella provet är ett stöd för lärarens betygssättning och ska ses som en viktig del av betygsunderlaget men inte på något sätt avgörande. I den bästa av världar skriver eleverna ett provresultat som matchar den betygsnivå de befinner sig på. Och även om jag mycket väl vet att jag inte alltid lever i den bästa av världar (jag håller ju trots allt på Tottenham) så är det i de flesta fall så att betyg och provresultat stämmer bra överens.

Ur ett lärarperspektiv är det alltid intressant att fundera kring efterarbetet av de nationella proven. Hur bedömer vi? Vem ska rätta proven? När rättar vi? Jag kan tänka mig att det skiljer sig ganska mycket från skola till skola. En del skolor delar upp proven på samtliga lärare, oavsett ämne, medan andra skolor rättar tillsammans. Jag har själv väldigt begränsade erfarenheter av dessa varianter, även om jag spontant har svårt att se fördelen med att dela upp samtliga prov på alla lärare. Jag kan inte tänka mig att jag, som svensklärare, skulle göra ett jättebra jobb om jag skulle tvingas rätta ett nationellt prov i matte, för att inte tala om kemi. Jag har alltid rättat mina egna elevers prov själv. Därmed inte sagt att jag låser in mig i mitt klassrum utan att diskutera med andra pedagoger. På en liten skola, som vår, är vi en ganska begränsad skara svensklärare som rättar prov vilket för oss naturligt har inneburit att vi gör det var för sig för att sedan diskutera tveksamheter eller frågetecken. Det är ju oundvikligen så att det tar ganska mycket tid i anspråk att rätta nationella proven vilket gör det intressant att fundera kring vilken tid vi använder till att rätta. Som jag förstår det ska rättandet av de nationella proven få plats inom den reglerade arbetstiden. Planering är a och o men jag inser ändå att det kan bli en svårbalanserad akt att planera om sitt liv så att man får in rättandet inom sin arbetstid. Men det kanske inte bara gäller de nationella proven. Tid verkar alltid vara en bristvara i detta yrke.

Nog om detta. Proven är här och jag antar att det bara är att gilla läget. Jag kan inte hjälpa att jag tycker det är lite kul att rätta dem. Kanske är man skadad, men det är en yrkesskada jag kan leva med.

Nationella proven berör och jag tänkte det kunde vara intressant att se vad Twitter-världen säger angående de nationella proven. Här nedan kan ni se flödet för sökningen på #nationellaproven.

Till sist ett tips, ifall någon blev sugen på att själv bädda in en Twitter-sökning. Gör då så här:

  1. Logga in på Twitter
  2. Klicka på inställningar
  3. Klicka på Widgets
  4. Skapa ny
  5. Välj Sök
  6. Skriv in din #
  7. Skapa Widget
  8. Kopiera inbäddningskoden
  9. Klistra in på blogg eller hemsida

 

 

Published in Spaning